”Jag grät för det var så fint. Fast mina händer skakade och jag hade glömt att andas så hade jag precis dansat med henne. Hon som hade glömt hur man gjorde. Hon som inte ville när andra såg på. Plötsligt hade vi dansat oss igenom banan och jag grät för Läs mer…
Som en del av er kanske har läst, om man följer oss på sociala medier @ljusglimtens www.instagram.se/ljusglimtens , så har Joy efter valparna inte riktigt varit sig själv. Hon har varit mer vaktig, mer påverkad av olika miljöer och har inte glimmat till på träningen på samma sätt. Hon har Läs mer…
Wow vilken dag alltså. Sitter nu och försöker smälta allt inan nedfart mot Skåne. Hotellfrukost är i magen, ben och tassar är trötta efter en löptur vid sjö och berg och med ett svalkande bad som avslut. Kroppen är varm av duschen efteråt och hjärtat är pirrigt. Jag försöker sätta Läs mer…
Den 9 april åkte vi till Sölvesborg och Lindas hundhall (tyvärr inte min, hade varit så nice!) för att göra vår första start i freestyle någonsin. Vi skulle ha debuterat samma år som corona så starten har verkligen fått vänta och programmet vi hade då var inte det vi debuterade Läs mer…
Valparna har kommit några dagar innan beräknat på självaste nyårsafton. Redan dagen innan började hon ge tecken på att något var på gång och på dagen den 31 december började jag känna att nu händer det snart. Hon flämtade, bäddade, vankade och hade dagen innan gjort det berömda temperatur nedstigningen. Läs mer…
Joy kan inte längre dölja för någon att hon har valpar och just nu känns ultraljudet väldigt onödigt för man kan inte missa det, hehe. Nu hade man ju vetat det i alla fall men ångrar samtidigt inte att vi gjorde det. Var kul att få se att det var Läs mer…
Tillbaka på Torvalla för hopplopp efter gårdagens agilitylopp. Ville strunta i det imorse för trött och tankarna drog åt hållet. ”Vad gör jag egentligen där” Lät bli att lyssna på dem, tog fram vår strategi för dagen, sjöng till musiken i bilen och andades. Fokus på långa djupa andetag, målbilder Läs mer…
Vår första tävling på evigheter och shit vad kul, nervöst och pulshöjande det var. Pulsen var på 110 och skojar knappt min klocka sa 102 innan banvandringen. Djupandades genom det och påminde mig varför vi var där och att jag inte skulle dö. Första loppet så kände jag att vi Läs mer…
Vi är halvvägs eller ja lite mer om man tänker på att de flesta hundar går dräktiga i 63 dygn. Ultraljudet vi gjorde den 1 december konstaterade valpar och sista dagarna har magen börjat synas. Joy som är väldigt slank har ”tappat” sin midja och ser man magen så ser Läs mer…
Galet vad tiden går och ändå känns det som att vi precis var i Sundsvall. Lite skönt att hundar inte går dräktiga så länge (63 dygn i regel) för man vill ju liksom vara där nu. Fast ändå inte när jag tänker efter då vi har lite kvar att fixa Läs mer…