Tillbaka på Torvalla för hopplopp efter gårdagens agilitylopp. Ville strunta i det imorse för trött och tankarna drog åt hållet. “Vad gör jag egentligen där”
Lät bli att lyssna på dem, tog fram vår strategi för dagen, sjöng till musiken i bilen och andades. Fokus på långa djupa andetag, målbilder och vårt varför. Ett tag trodde jag att jag skulle få en panikattack eller kräkas. För att inte gå helt upp i det så la jag andningen som en livlina att ta tag i när jag behövde. Efter banvandringen som jag kände mig sjukt förvirrad på, med massa plan b beroende på Joker och mina ben , och med kaostankar om att jag inte skulle minnas banan var det dags.
Uppvärmda, stretchade ben och redo kändes vi ganska balanserade. Satte Joker som i starten igår sen bar det av. Vilken känsla. Det kändes enkelt, mjukt men med skarpt fokus. Sen råkade jag säga fel hinderkommando och det satte en pinne i hjulet. Men vår såpbubbla från igår kändes plötsligt mycket mer armerad och inte så bräcklig. Vi njöt båda två och till de andra två loppen ska vi ta med oss detta och fira det påvägen hem. En vinst för vårt lilla ringrostiga lag.
Lopp 2 och jag var lite för rosa och stressade i starten. Blev sen med mitt in och vi föll ur varandra. Jag beslutade mig för att kriga. “Kan jag inte skicka han får jag springa hela vägen tills benen brister. ” Efter det tredje lilla missförståndet så kom jag på min belöning. “Efter detta runtet och slalomet så belönar du”. Han tog det så fint och jag fick boosta upp han så vi sprang lyckligt i mål. Balansen att hitta jag är nervös och jag är nöjd är jäkligt fin för oss, läs mig och Joker kan man inte lura. Gift and a curse det där. Att han kräver allt av en för att köra. Det gör ju att jag måste jobba med mig själv. Allt känns så fint redan och jag är så nöjd att vi sprang så fint på Jocke Tangfelts första hoppbana.
Tårarna ligger på ytan. Alltså Joker fan vad jag älskar dig ❤ Vi lyckades ta oss igenom sista banan och hela dagen idag är som att vi hittat hem. Igår var vi på genomresa och idag kom vi tillbaka på riktigt. Jag vibrerar och vill gråta för att vi får vara här ihop. Jag tänker inte ens lista förbättringspunkter för vi behöver inte dom. Vi behöver denna känslan och jag vet att vi kommer ta oss dit vi vill för vi är redan där. Nu ska vi gå av och njuta och sen ska vi fira att vi är tillbaka ❤
/L
0 kommentarer