Mardröm!

Glad över min lilla själahund som på något sätt alltid vet när han behövs vid min sida och häromdagen var en sådan stund. Även om det var mer på mitt bröst han stod än vid min sida.

Jag hade nämligen somnat med barnen under nattningen. Hade en orolig sömn med mycket drömmar. Såhär i efterhand minns jag inte exakt vad (Vilket jag tyvärr brukar göra för de är så verkliga. Så skönt att få glömma faktiskt.) Men jag minns att det var så verkligt att jag inte förstod att jag sov. Att det drömmen innehöll var panik och tårar. Att jag var fruktansvärt räds. Någonstans där i den stunden vaknar jag med en nos i mitt ansikte och jag hör i ögonblicket jag vaknar att mina andetag låter som i drömmen. Korta, panikfyllda och jag känner att mina ögon tåras. Whisky står på min bröstkorg och drömmen suddas ut. Jag stryker mina fingrar i hans päls och mer och mer av verkligheten kommer tillbaka. Glad över att han väckte mig. Att han hörde och förstod att jag behövde hjälp. Älskade lilla hund. Tacksam för att du finns vid min sida ❤️

Har din hund hjälpt eller räddat dig någon gång? ❤️