I mina studier i Djurskydd 2023 via SLU så gjorde jag ett projektarbete om Ankor och tillgång till badvatten. Vad säger lagen? Behövs badvatten till ankor? Vilka fördelar och nackdelar finns det? Vad säger forskningen? Jag ville veta och extra mycket för att vi snart skulle skaffa egna ankor. Nedan kan du läsa om vad jag fick fram i min studie.
Detta säger djurskyddslagen. “Allmänna råd till 2 kap. 2 § djurskyddslagen Ankor och gäss bör ha tillgång till badvatten”. 6 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ANKOR OCH GÄSS Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.Författningssamling SJVFS utgivningsnummer 2019:23 saknummer L111.
Jag har valt att granska rådet om att ankor bör ha tillgång till badvatten. Att man har valt att i föreskriften endast ge det som en rekommendation och inte ett krav i hållningen av ankor. För mig är det väldigt konstigt då det första jag tänker på när jag tänker på en anka, är att den simmar runt i en damm eller en sjö. Jag har heller inte hittat någon mer information om vad man anser är tillräckligt som badvatten för en anka. Ska hela ankan kunna bada, bara en del av ankan, flera stycken ankor på en gång eller vad är tillräckligt? Jag vet inte om det är för att det endast är ett råd att det bör finnas badvatten som så lite information om detta finns, men jag tänkte i alla fall djupdyka i det här med ankor och badning. Behövs det? Finns det för och nackdelar eller vad säger forskningen om detta?
I en studie av Butler och Woakes (1979) där man kollade på hjärt- och andningsfrekvens hos ankor vid dykning såg man att ankorna utförde dykningar under olika tillfällen. De dök för att leta föda, komma undan vid flykt men de dök även spontant (man såg inga yttre stimuli som triggade igång dyken). Så att vara i vatten och under vatten verkar ha ett värde för änder, för varför skulle de annars utföra dykbeteenden spontant?
I Rose et al(2022) studie där man tittade på tidsbudget hos ankor nämns i naturliga beteenden, födosök där ankan sätter näbben i grunt vatten och födosök med dykning. Rengöring där ankan badar och delvis dyker ner i vattnet och skopar upp det över sina fjädrar med hjälp av huvud, nacke och vingar. I hur ankor förflyttar sig nämns långsam och snabb simning. Detta är alltså naturliga beteenden man ser hos ankor där badmöjligheter finns. Så vad händer då om ankor inte får möjlighet att utföra beteenden kopplade till vatten som är så grundläggande för dem?
I studien av Rose et al(2022) så såg man inte så mycket stereotypa beteenden hos ankor i fångenskap. Det man såg var dock att de var mindre aktiva och låg mer ner och vilade än vad ankor i det vilda gör. Inaktivitet hos djur har man sett kan vara en välfärdsindikator som talar om att hållandet av djuret kan vara bristfälligt, och att djuret inte har en bra välfärd och mående, Fureix och Meagher (2015). Enligt Waitt et al (2009) kan välfärden påverkas negativt om ankor inte har tillgång till vatten, de bör minst kunna doppa huvudet och sprida vatten över sina fjädrar. Att ha öppet vatten till ankor är dock en svårighet av hygienskäl då ankor släpper sin avföring i vattnet. Detta gör att det blir en hög bakteriehalt. För att förhindra detta hade man behövt rengöra och ge nytt vatten väldigt ofta. Detta skulle dock ge både ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, eftersom rent vatten är en begränsad resurs på många ställen.
I Waitt el al (2009) studie såg man att ankor som har tillgång till bad, dusch eller tråg spenderar likvärdigt med tid på dessa platser och utförde liknande beteenden oavsett plats. Vilket antyder att ankor inte föredrar någon av alternativen över det andra. Vid dusch kunde man inte se ankorna doppa ner huvudet under vatten, men man kunde se att de gärna vilade vid duschen. Jag skulle vilja påstå av denna informationen att det finns sätt att kunna tillfredsställa mycket av ankornas vattenrelaterade beteenden utan att varken slösa för mycket med vatten eller att bakteriehalten skulle bli för hög.
I en studie om hur änders beteende påverkas av tillgång till öppet vatten av O´Driscoll och Broom(2012) kunde man observera att ankor som hade tillgång till detta gjorde mindre “idling” (tomgångsbeteende) än ankor med tillgång till andra vattenresurser. De ankorna som kunde ha hela kroppen i vatten utförde mer vatten-relaterade putsningsbeteende än övriga. Vilket författarna ansåg hjälper till att förklara varför de har bättre fjäderhygien än övriga, vilket är något man sett i andra studier där liknande resurser har getts ankorna.
O´Driscoll och Broom (2012) nämner även i sin studie att tillgången till öppet vatten (minst kunna doppa ner huvudet) kan påverka änders välfärd på många sätt. Att det påverkar deras hälsa med bättre fjäderhygien, ögonhälsa och minskar blockerade och smutsiga näsborrar. Tillgången till öppet vatten är också nödvändigt för ankorna för att kunna genomföra många av deras naturliga beteenden, vilket bör vara viktigt för ankorna. I sin artikel nämner O´Driscoll och Broom (2012) även en studie av Cooper et al (2002), där man såg att ankor har en klar preferens för vattenresurser där de får tillgång till mer vatten, bell drinker över nippel drinker, och att ankorna var redo att betala ett högre pris för att få tillgång till tråg över bell eller nipple drinkers.
Rodenburg et al(2005) påtalar i sin studie att ankor som får ha tillgång till strö, en utomhusyta eller öppet vatten resulterar i ökad arbetsbelastning och ökad risk för sämre hälsa hos människor som arbetar med dem. Pga damm, ammoniak, bakterier och svamp, och att det även kan vara ett potentiellt hot mot matsäkerheten. Samtidigt påtalar de att detta ska balanseras mot djurens välfärd. Att kunna utföra naturliga beteenden och ha en god hälsa. Att ankor får ha tillgång till detta ökar möjligheten för fler naturliga beteenden i födosök, putsning, badning och simning. Att hitta praktiska lösningar som möjliggör naturliga beteenden utan att leda till hygien och hälsoproblem är alltså något som behövs.
Så utifrån detta skulle jag säga att badvatten till ankor inte är något som bara bör finnas, utan ska finnas. Detta eftersom att det ökar deras välfärd, de kan utföra fler naturliga beteenden och får i de flesta fall en bättre hälsa om vattnet hålls rent nog. De största nackdelarna är om vattenkvaliteten inte sköts, och några studier påtalar också hälsonackdelar och arbetsbelastningen för människor. Vilket jag med kan se och förstå. Jag kan dock inte låta bli att tänka att vi måste, om vi ska hålla djuret, sätta deras välmående i centrum. Annars bör vi kanske rent av inte hålla ankor i fångenskap, om vi inte kan ge dem ett liv med god välfärd. Jag tror dessutom att man skulle kunna få till praktiska lösningar eller system om man behövde, och så länge det inte är ett krav utan bara en önskan så tror jag tyvärr inte att den utvecklingen kommer att ske. Det kräver en investering och är det inget lagkrav så tror jag många väljer att inte investera. Även om djuren i sig hade mått bättre av att få tillgång till det.
“2 § Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att 1. deras välfärd främjas, 2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och 3. beteendestörningar förebyggs. Kompetenskrav 3 § Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov.” Djurskyddslagen 2018:1192. Jag tycker att regeln som den är idag inte avspeglar djurskyddslagen 2018:1192 eftersom att det står att välfärden ska främjas och att starkt motiverade beteenden ska kunna utföras, vilket änder inte kan göra om badvatten inte finns tillgängligt för dem. Jag skulle också vilja hävda att alla som håller ankor idag men inte har badvatten till dem, inte har tillräckligt hög kompetens för att hålla djuret, eller att man medvetet gör ett dåligt val. Detta eftersom badvatten ingår i ankornas naturliga miljö och är kopplat till beteenden de har ett naturligt behov av att utföra. Jag vet inte om det är för att man tycker att det är så självklart att det ska finnas badvatten, att regeln inte är mer utförlig och ett krav för djurhållningen av ankor. Eller om det är för att man helt enkelt missat att behovet är så stort och att man vill göra det enkelt för djurhållaren. Enklare med städning, resurshållning och att tex inte behöva bry sig om badvatten vid minusgrader. Jag kan se att det finns en svårighet för att hålla en bra vattenkvalitet och allt extra arbete det innebär, och jag vet också att vatten inte är en oändlig resurs som man kan eller bör slösa med hur som helst. Men jag tänker samtidigt att det är något som djuret kräver för att må bra och bara för att man får hålla ett djur i fångenskap, betyder det inte att alla kan eller har möjlighet att göra det. Så om man inte kan ge tillgång till bra badvatten så tycker jag inte att man ska hålla ankor. Men jag tror också att man skulle kunna göra smarta system med vattenfiltrering osv för att förenkla djurhållningen och kunna erbjuda badvatten som håller en god kvalitet för att minska risken för hälsoproblem.
Källor:
P. J. Butler, A. J. Woakes. Changes in Heart Rate and Respiratory Frequency During Natural Behaviour of Ducks, With Particular Reference to Diving J Exp Biol (1979) 79 (1): 283–300 https://journals.biologists.com/jeb/article/79/1/283/22611/Changes-in-Heart-Rate-and-Respiratory-Frequency
Paul Rose , Amelia Roper , Sophie Banks , Chris Giorgio , Milla Timms , Phoebe Vaughan , Steven Hatch , Samantha Halpin , Joe Thomas , Michelle O’Brien. Evaluation of the time-activity budgets of captive ducks (Anatidae) compared to wild counterparts. Applied Animal Behaviour Science, Volume 251, June 2022, 105626 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159122000843
Corri Waitt, Tracey Jones, Marian Stamp Dawkins. Behaviour, synchrony and welfare of Pekin ducks in relation to water useApplied Animal Behaviour Science, Volume 121, Issues 3–4, December 2009, Pages 184-189 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0168159109002597
Keelin Katherine Mary O’Driscoll, Donald Maurice Broom. Does access to open water affect the behaviour of Pekin ducks (Anas platyrhynchos)?Applied Animal Behaviour Science, Volume 136, Issues 2–4, 31 January 2012, Pages 156-165 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159111003637
T.B. Rodenburg,M.B.M. Bracke,J. Berk,J. Cooper,J.M. Faure,D. Guémené. Welfare of ducks in European duck husbandry systems. Pages 633-646 | Received 20 Apr 2005, Accepted 15 Jul 2005, Published online: 23 Sep 2019 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1079/WPS200575
Carole Fureix, Rebecca Kathleen Meagher. What can inactivity (in its various forms) reveal about affective states in non-human animals? A review. Applied Animal Behaviour Science, Volume 171, October 2015, Pages 8-24 https://doi.org/10.1016/j.applanim.2015.08.036
Djurskyddslag(DL)Författningssamling SFS, utgivningsnummer 2018:1192, saknummer L1 https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2018:1192
Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. Författningssamling SJVFS, utgivningsnummer 2019:23, saknummer L1116 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ANKOR OCH GÄSS https://jvdoc.sharepoint.com/sites/sjvfs/Shared%20Documents/2019_23/SVJFS%202022-005.pdf?ga=1
0 kommentarer