2 veckor har gått sen vår lyckoträff i Sundsvall med Otis/Thor. Det är än så länge för tidigt att veta om något växer där inne men jag tycker mig se små förändringar på Joy. Hon är tröttare, mer närgången och gosig och jag tycker hennes spenar ser lite annorlunda ut. Så jag tror där är valpar på g. Kjell säger 3, är han synsk tro? Men mycket kan ju hända än. Störst risk för resorbering är ju tidigt i dräktigheten.

Trötta gosiga Joy

I övrigt skissar vi på valplådan, jag har bokat ultraljud(1 december), har pratat med Algguttens om hur vi ska göra med foder och börjat lista upp vad vi behöver införskaffa inför valpningen. Jag har dessutom tänkt göra en veckolista så jag inte missar något när valparna är här och tills de flyttar. Kan se om jag lägger upp den här med sen.

Där är många som hör av sig och är intresserade av en valp och det är kul att många gillar kombinationen. För oss är de viktigt de hamnar i aktiva hem gärna med tävlingsambitioner eller jobb som gårdshund, och där man vill avelsutvärdera. Detta är ju otroligt viktigt för mig som uppfödare så vi kan se hur kullen blir och vad Joy lämnar efter sig. När jag säger avelsutvärdera så menar jag höftledsröntgen, ögonöysning, vallanlag, extrierbedömning och mentaltest. De säger ju inte allt men mycket och det är för mig något man vill göra för rasens bästa.

Annars så går vi mest i väntans tider och räknar ner för fullt. Vet inte vad jag gör om hon går tom. Det får jag tänka på om det blir så. Den dagen den sorgen. För i min värld just nu har hon valpar och jag ser så mycket framemot att se henne bli mamma och bli valpmor. En dröm i livet ❤

Jag håller er uppdaterade. Kärlek /L

Joy som valp
Foto Christine Reijs

0 kommentarer

Kommentera