Wow vilken dag alltså. Sitter nu och försöker smälta allt inan nedfart mot Skåne. Hotellfrukost är i magen, ben och tassar är trötta efter en löptur vid sjö och berg och med ett svalkande bad som avslut. Kroppen är varm av duschen efteråt och hjärtat är pirrigt.
Jag försöker sätta ord på det som hände och det känns lätt och svårt på samma gång. På pappret enkelt. Vi gjorde vår andra freestyle-tävling med dubbla starter. Första med uppflyttningsresultat och en 4e plats andra med poäng under uppflyttningsresultat och en 14e plats. Domarens pris för hur jag hanterade Joker i andra starten. Men för oss var det så mycket mer som hände. Men vill man bara veta hur det gick kan man sluta läsa här. Vill man veta det där bakom resultat och mina tankar och verktyg så ska man fortsätta läsa.
Freestyletävlingen vi var med i var i Linköping med lite mer än 4 h enkel resa. Jag hade stannat hos min mamma dagen innan för att lämna barnen och på torsdagen tog vi en lunch innan jag vinkade hejdå. Korv och skinka inhandlades som extra god belöning och blöttmat till katt låg i träningsväskan. Vi stannade till efter 3h bilfärd för incheckning på hotellet Bauergården ( https://bauergarden.se/ )och rastade benen. Sen tog vi sista biten till Linköping. Där blev det domargenomgång, rastning och uppvärmning. Jag började känna mig grymt nervös och kom knappt ihåg programmet. Lutade mig mot känslan att vi kan det och att det sitter i kroppen. Fick pepp av närastående via cyperspace och gjord andningsövningar för att landa i kroppen. Joker kändes cool och fokuserad. Vi körde lek och roliga tricks och lite fokus övningar så han skulle vara på rätt ställe mentalt.
När det blev vår tur att gå in i startboxen så körde vi lite vänta för att ytterligare öppna upp huvudet och han fick massa beröm och belöning. För nu skulle vi snart in och ha så jäkla kul. Minns jag sa till honom “Vi kan detta”.
Vi gick in. Jag gav signal för musiken och allt flöt på. Vi rann som vatten och allt bara satt tills sista momenten när jag tillfälligt glömde bort vart vi var så vi fick improvisera lite men allt kändes så fint. Vi intog slutposition och musiken tystnade. Vi gick ut och jag berättade hela tiden hur bäst han var. Hur fin han är och han fick massa köttbullar tills vi tog oss till väskan med slutbelöningen som han fick mumsa i sig. Blöttmat till katt, mums!
Sen pausa vi jag filmade till någon och sen gick vi på luktpromenad med Joy och Whisky. Joker fick hoppa in i bilen en kort stund och Whisky fick känna på miljön. Mer om det i hans träningsdagbok. Whiskys träningsdagbok. Från start till debut i agility och rallylydnad
Andra klassen startade. Jag plockade ut Joker, så här i efterhand förtidig, och vi låg och vilade tillsammans. Jag kände mig lugn, nästan lite för lugn och började tänka mer på resultat och att om vi tar ett till uppflyttningsresultat så kan vi komma till klass 2. Jag tror när jag analyserat det i efterhand att mitt fokus råkade skifta här och att det påverkade Joker. Uppvärmning blev lite mer ryckig fast samma typ av övningar och man såg han började bli trött i huvudet. Kände ändå han var med och vi gick in. Tyvärr med lite strul vid kompostgallret som han är lite rädd för och när vi kom till vår startplats så var bubblan inte där. Här kom min orutin i freestyle in för jag blev osäker hur länge jag fick vänta innan start och om jag fick klappa om han just där. Så vi startade innan vi egentligen var redo och han talade om det. Ljudade och var inte mottaglig för mina kommandon. Jag försökte göra lösgörande övningar som brukar funka men han ville inte landa hos mig. Jag såg hur han kämpad och satte mig ner hos han. Då kom han till mig och det var som hans hjärta landade i mina händer. Han lugnade sig och jag minns jag viskade. Så nu andas vi tillsammans. Jag vet inte vad som hände omkring eller vart i musiken vi var men han kom tillbaka till mig. Vi gjorde något trick efter det. Musiken tog slut och vi gick ut. Jag berättade igen att han var bäst i världen för det är han. Och att ingenting betyder något om vi inte har roligt tillsammans och han fick äta mer mumsiga godbitar. Jag vet vi har det men jag kände också att inga mål i världen ska stå ivägen för vår kärlek till varandra. Och den där stunden blev så stark för den fick mig att se det ännu tydligare och om det är något jag vill med vår freestyle är det att beröra och jag tror man såg det. Att jag gör allt för honom som han för mig.
Så det blev verkligen 2 helt olika starter. Som gav mig så mycket lärdomar, känslor och kärlek. För fasen vad fint det är allt vi får uppleva med våra hundar ❤️
Nu ska jag tuffa ner mot Halmstad. Köpa firar glass hos My Feldt och njuta.
Kram på er ❤️
0 kommentarer