Om 3 dagar är det 3 veckor sedan jag åkte för att para Nypon. En resa som blev mycket mer händelserik än jag tänkt och som jag alltid kommer minnas.
Jag började dagen hemma med arbete och aktivering av mina egna hundar så de skulle klara sig en stund själva. Sen packade jag in alla nödvändigheter i bilen innan jag körde för att hämta lilla Nypon. Hon skuttade glatt in i bilen och vi började färden ner mot Ystad. Redo för en trip till Bornholm för en dejt med Vitus. De hade träffats dagarna innan men det hade inte riktigt gått hela vägen så vi hoppades på att idag var dagen. Min färja skulle gå 12.30 och jag tyckte ändå jag var hyfsat i tid. Jag har en tendens att överskatta tiden och vara sen, en last jag jobbar med. Och vi rullade in i Ystad 12.15. Gått om tid enligt den här tidsoptimismen men med en felkörning vid färjan mot båten mot Polen istället för Bornholm så blev det något mer brådis. Jag tyckte jag kollat på biljetten om när man behövde vara på plats men tydligen inte tillräckligt tydligt. För 20 över när vi var på rätt ställe så var grinden stängd mot färjan och jag kunde vinka hejdå till båten vi skulle suttit på. Otroligt surt, frustrerande och skämskudde till mig som överskattat tiden igen. Kan säga att jag vara mer än lagom trött över min tidsoptimism. Så fick boka om med båten efter att ha kastat x antal hundralappar i havet på turen jag missade.
Nästa båt skulle dock gå om 6 h så vi fick roa oss i Ystad. Efter intagande av mat, en lång promenad, en kaffe och allmänt häng så var vi äntligen i närheten av nästa båttur.
Denna gången skulle jag absolut inte missa båten så min plan var att stå utanför grindarna till färjan minst 1 h innan avgång. Jag och lilla Nypon var påväg mot bilen vi ställt en liten bit ifrån hamnen medan vi gick in till stan och spanade, och var påväg tillbaka samtidigt som jag pratade med min make i telefon med en mobil vars batteri började blinka rött. Jag minns inte exakt vad vi pratade om när en man korsar min väg precis vid tågspåret jag precis ska gå över. Jag ser hur han börjar gå längst spåret och tänker han missat att det är staket som gör att det inte går att ta sig förbi längre fram. Säger lite halvhögt “oj, där kan man inte gå” ifall han missat det. Han reagerar inte och jag säger det igen samtidigt som jag tar mig över spåret. Det är då jag ser i ögonvrån att han går upp mitt på spårrälsen, tar upp en ögonbindel och gör sig redo. Jag skriker nej gör det inte och på diverse andra språk enligt min make som jag fortfarande har på telefon. Mannen reagerar inte på vad jag säger och jag säger snabbt till Philip att “jag måste ringa 112 där är en man på spåret.” Jag lägger på och ringer 112, nervös över mitt batteri som snart tar slut och får direkt kontakt. De frågar var jag är och får in min gps kordination. Samtidigt som han på larmcentralen frågar om adressen stämmer och jag försöker se närmaste gatuskylt börjar tågsignalen ringa och bommarna gå ner. Nypon blir nervös av ljudet och bommarna som går ner och jag lugnar henne samtidigt som jag pratar med larmcentralen och ger signalement och uppdaterar vad som händer, samtidigt som jag försöker få kontakt med mannen som står på spåret. Han har nu tagit sig en bit längre upp på spåret efter att jag försökt påkalla hans uppmärksamhet och jag vill själv inte ta mig upp på spåret ifall tåget kommer. Och jag vågar inte närma mig för mycket heller eftersom jag inte vet om han är påverkad av något.
En annan kvinna som sett vad som händer frågar vad hon kan göra och jag säger hon kan lysa mot tåget för att de kanske ska kunna hinna se oss och stanna om det kommer. Vi börjar höra blåljus i fjärran och strax därefter anländer brandkåren och polis. Mannen på spåret börjar röra sig därifrån när han hör blåljuset och vi övriga står chockade kvar och pratar med brandkåren.
Det sista jag får reda på när innan jag lämnar platsen är att han försvunnit ut i skogen och att de letar efter honom. Sen vet jag inte mer och jag hoppas verkligen han får den hjälpen han behöver. Det är fruktansvärt att må så dåligt så man vill ta sitt eget liv.
Det finns hjälp att få och behöver du prata med någon rekommenderar jag att du kontaktar någon på mind. Länkar dit https://mind.se/stod-kunskap/prata-eller-chatta-med-volontar/sjalvmordslinjen/
Är det akut ring 112!
Nypon och min färd gick sen vidare och vi hann med både båt och dejt där allt gick vägen. Det var otur att vi missade den första båten men samtidigt var det kanske meningen. Så att vi var precis där vid spåret och stoppade någon från att ta sitt liv.
0 kommentarer