Valparna har kommit några dagar innan beräknat på självaste nyårsafton. Redan dagen innan började hon ge tecken på att något var på gång och på dagen den 31 december började jag känna att nu händer det snart. Hon flämtade, bäddade, vankade och hade dagen innan gjort det berömda temperatur nedstigningen. Ganska exakt 24 h efter jag mätte hennes lägsta temperatur drog det ig¨ång på “riktigt” eller ja mer intensivt och min mamma som sa de skulle komma till bingolotto fick nästan rätt.
Strax innan åtta kunde man se foterblåsan och kl 20.42 kom första valpen ut i världen. En svart tricolor tik och mitt hjärta sprängdes direkt. Joy var fantastisk med att sköta allt och jag var bara med på ett hörn och stöttade. Valp nummer 2 kom inte långt efter, 21.26, en mörk röd hane och man kunde se att där låg en till på tur. Tre valpar skulle vi få och jag var överväldigad. Att alla levde så här långt och att det gick bra. Min mardröm var att något skulle gå fel med första och att fler skulle drabbas av att den tog för lång tid på sig ut men så blev det som tur var inte.
Joy fick en liten paus innan det var dags igen för nr 3 att göra entré. 22.41 kom hon, tik nummer två även hon röd fast ljusare än hanen innan. Joy hann knappt bli färdig innan nästa ville ut och jag skojar inte att de kom som små skott. Kl 22.55 kom han en hane till i rött och de var uppe i antalet jag trodde hon väntade. När de andra kom kunde man se att där låg en till på g så jag trodde hon kanske var färdig. Men så fel jag skulle ha!
Cirka 30 minuter senare var det dags igen för omgång nummer tre! Jag vet jag tänkte “Hur många har hon där inne egentligen” och det visade ju sig vara några till. För 23.27 föder hon ut en svart tik och direkt efter i princip 23.36 en tricolor brun hane. Mannen som var iväg fick i princip 2 meddelande efter varandra. Nu kom nummer 5… och nu 6.
Joy lugnade sig och nu var där 6 små fantastiska valpar i lådan. Våra små smällkarameller. Allt hade gått bra. Jag och min mamma skålade in 12-slaget och de små grynen diade och Joy myste med sina bebisar. Vi lät henne vara lite ifred och satt och pratade lite om vad som egentligen hade hänt. Hur magiskt det hade varit och intensivt och skrattade åt att jag åt min förrätt i valplådan. Allt hade gått bra och jag var så jäkla lycklig och imponerad över Joy.
När vi sitter och pratar och jag ger Karla mat så tycker vi det låter lite mer från valplådan och min mamma går och tittar. Hon säger att Joy tvättar en valp men att det kanske är något och vill jag går och kollar för att inte stressa Joy. Jag lämnar över Karla och går dit. Jag kollar och ser inget konstigt men tänker att jag ska städa undan det sista så jag inte behöver störa mer sen. När jag börjar tänker jag “var valparna verkligen så här blötta innan” och “torkade jag inte upp här, vad konstigt att jag missade det”. Jag börjar närmast och tar en halva i taget så jag ska störa så lite som möjligt och när jag flyttar valparna så räknar jag dem. “1, 2, 3, 4, 5, 6, 7. Vänta nu här. 1,2, 3, 4, 5, 6…. 7. 7 stycken!!!” Då har hon alltså under denna tiden fött ut en till. Jag blir sjukt chokad och det tog ett bra tag innan jag verkligen fattade det.
7 magiska valpar. En fantastisk förlossning där alla inblandade mår bra. En nyår jag aldrig kommer glömma. En underbar start på 2022. O just det nr 7 var en svart tricolor tik och vi beräknade att hon kom ca 00.30 men vi vet inte exakt. Ljusglimtens små smällkarameller. Skulle kunna stirra på dem i timmar och det känns fint att det nya året började med liv istället för som 2021 med död.
Ska bli så roligt att följa deras resa. Mitt hjärta kommer ju alltid slå lite extra hårt för dem.
Nu ska jag krypa ner bredvid valplådan igen. Gott nytt år på er ❤
1 kommentar
TechStar.ro · 5 januari, 2022 kl. 18:16
Great content! Keep up the good work!